ninaerica

Vi var och köpte vigselring idag. Känslan när man hittar Det man söker med stort D är verkligen häftig. Jag ville ha en enkel ring, utan stenar, men gärna med något graverat mönster. Hittade en som kändes okej, som jag kunde tänka mig. Jag var nöjd att jag hade hittat den stil jag ville ha, även om kanske just den ringen inte var Den ringen. Tjejen i butiken ville visa några ringar från Engelbert som var på rea, 50 %. När vi kom till den montern och jag tittade på dem kände jag direkt att det inte var den stilen jag ville ha. Hon tog iallafall fram en som hade en rad med diamanter, lite böjd som ett v utanför själva ringen. Jag ville vara snäll kund så jag provade den, fast jag inte gillar diamanter på rad så där (att diamanter är kvinnans bästa vän stämmer inte på mig). Först höll jag på att sätta på den fel väg, men hon förklarade att själva v:et ska gå över förlovningsringen så att de liksom hakas ihop och ser ut som en ring. Så jag satte på den.

Och det var Den ringen! Den var helt klockren på mitt finger, till och med storleken var exakt. Jag ville inte ta av den. Jag kände att den var lite dyrare än jag hade tänkt mig, men jag kände också att det inte skulle vara någon idé att titta i någon annan affär, jag hade ju hittat min ring. Och min blivande man sa "jag ser på dig att det är den du vill ha", så den är min nu!

Vi lämnade in våra förlovningsringar för att putsa upp den och gravera i C:s, men innan hon tog dem var jag tvungen att pröva mina ringar ihop igen. Underbart! Lääängtar tills jag får ha den på mig....